För många år sedan då jag  var ung och gick i grundskolan blev jag uttagen till att få följa med på en båtresa. Vi var ett gäng ungdomar som skulle lära oss att manövrera en segelbåt som var 100 meter lång. Vi skulle utgå från Stubbeköping och segla vidare till vad det då hette Östtyskland. Vidare till Bornholm och sen hem igen. Minns hur spännande det var. Hade ju aldrig någonsin befunnit mig på en segelbåt och enligt mig var den enorm. Vi hade olika uppgifter och vi alla fick testa på att styra laga mat nere i kajutan och att stå hundvakt. Hundvakten kommer man aldrig någonsin glömma. Man fick stå längst fram i fören och hålla vakt så man inte skulle köra på något. Jag stod där mellan 02.00-05.00 kommer aldrig att glömma denna upplevelse och man var totalt dyngsur och vågorna slog hårt emot en. Vi kom fram till Stralsund och där var precis som om man kommit mitt in i en film. Vi hade ju moderna kläder och de ungdomar vi mötte hade kortbyxor och knästrumpor och skjorta. Vi for vidare till Bornholm och därefter hem igen. Det var verkligen en fantastisk upplevelse som man gärna hade gjort om, fastän man mådde illa från och till speciellt när man skulle sova och låg i våningssängar inne i båten. Fanns hängmattor också men de fick man nästan slåss om. Nä kanske är det bättre att skaffa  begagnade båtar nära Göteborg, det hade nog varit lugnare att segla runt i skärgården.

Jag har under många år haft problem med mina händer och handleder. Det började då jag väntade mitt första barn. Varje natt så domnade båda händerna bort och det brände som eld i armarna. Jag tänkte inte så mycket på det  och lät det vara så. Vaknade en massa gånger under natten och fick skaka liv i armarna och försöka hålla dem nedåt så gott det gick. Tillslut så fick jag söka för det för det var ju olidligt, denna brännande smärta var ju hemsk.Jag fick då tid till en sjukgymnast som rekommenderade handledsstöd nattetid och att det nog var carpaltunnelsyndrom som orsakade mina domningar och att det var vanligt under en graviditet. Stöden gav en viss hjälp men jag hade kvar problemet efter att mitt första barn hade fötts. Det blev då operation av båda händerna. Det gick några år och samma problem kom tillbaka. Man opererade då om båda händerna tills det kom tillbaka en tredje gång och ännu en operation av händerna. De sa att jag kommer nog få leva med dessa domningar. För några år sedan var jag hos en osteopat och efter den första gången jag varit där var mina domningar borta. Han sa att problemet med mina domningar har suttit i nacken. Inte konstigt att inte mina operationer hjälpt.