Jag bara måste säga att jag är helt underbar. Jag tänkte just på att den som får vakna upp igemte mig varje morgon skulle vakna med ett leende på läpparna. Det är så sant som det är sagt för det gör jag varje dag, och jag måste säga att det är förträffligt trevligt. Förutom när jag vaknade i morse och blev attackerad av en livs levande pannkaka. Där satt man i lugnets vrå och filosoferade över livet med en kopp kaffe och inväntade avfärd från hemmet. Vad händer? En stor jävla pannkaka gav mig en stor köss i fejjan, inte ens bland pannkakorna får man vara ifred....