Så har man själv blivit drabbad av varsel. Jag som flera tusen andra har fått lämna sitt jobb. Jag och många andra på min arbetsplats gick igår. Det lustiga är att det känns som en befrielse, det känns som om jag suttit inne flera år och äntligen sluppit ut ur fängelset. Som om en sten fallit från mitt hjärta och jag helt plötsligt kan andas igen. Jag tror att detta var det bästa som kunde hända mig. Idag fick jag sova längre, jag tog en lång frukost, jag kände inga måsten. Detta var en dag som inte var som en vanlig dag. Jag var hemma då andra jobbade. Jag slipper nu ångesten i slutet efter varje helg då man ska gå tillbaka till ett ställe som man igentligen avskyr, som så många avskyr men döljer för man är tvungen att gå till platsen för att tjäna ihop till sitt leverbröd. Alla behöver vi ju lön för att överleva. Men när man är så inne i sitt vanliga inrutade liv så tänker man ju inte på att de är klart att det finns något där ute som bara väntar på en. Något som är så mycket bättre än det man har offrat sina senaste år på. Har du en gång varit nere i helvetet så förhoppningsvis finns det bara ställen av den bättre sorten att komma till. Jag är glad att jag inte låtit mig trampas på, jag kan iaf gå rakryggad för jag har sagt mina åsikter och tänker inte krypa undan som en skrämd katt. Jag tycker däremot synd om mina fd arbetskamrater som i fortsättningen ska jobba kvar. Jag hoppas att dom kommer att ha det bra i fortsättningen. Vi som varslades igår träffades idag för ett möte med Adecco personliga coacher, det var en fantastisk kvinna där, tänk om alla hade varit som hon vilken perfekt värld vi hade haft. Jag ser bara positivt på det hela. Jag är fri nu jag slipper att vara iakttagen jag behöver inte bära min klump i magen längre. Jag känner en saknad till dom få av mina arbetskamrater som jag verkligen tycker om som är kvar, men dom är ju bara ett telefonsamtal bort. Jag har försökt att peppa mina arbetskamrater så mycket jag har kunnat. Dom är värda så mycket mer än att sörja en arbetsplats som dom igentligen aldrig har trivts på, men som givit dom mat på bordet. Jag ser positivt på framtiden, jag fick höra idag att det finns stora förhoppningar för mig och att jag sprudlade av glädje och dessutom att jag är snygg vad kan man mer begära, nu siktar jag på ett nytt jobb :)