Här har man suttit och skrivit ett jätteinlägg och ser sedan att det inte kommit med.. Nu fattar jag varför folk undrar varför jag inte är nöjd.. Här står jag i morgonrock och speglar mig i glansen med min hårfön och ni undrar varfför?Jo att såhär är det.. Aldrig är man nöjd.. Nog för man har hängröv inga pattar och gäddhänget hänger där det hänger. Men det är ju en ganska världslig sak om man tidigare varit besläktad med Dolly Patton och Sune Mangs. Inte nog med det  så är jag ganska så hårfattig också... När jag fick mitt första barn.. (snart 21 årsedan) då var jag 18 år och tappade så mycket hår, så mycket att jag hade kal fläck som en munk.. Fruktansvärt.. Visst har jag fått hår tillbaka men är ganska hårfattig on he head...Jag har nu börjat äta silicea sedan ett tag tillbaka.. Tycker nog jag har fått mer hår??? Jag vet inte det kanske är psykiskt? Fortsättning följer på detta världsproblem.. Håret är viktigt.. Mycket viktigt!!!