Äntligen hemma i hemmets lugna vrå..Hjärtat i halsgropen och en huvudvärk man inte önskar sin värsta ovän en dos av. .Ledig i morgon ÄNTLIGEN..Tyvärr så är det mycket klagande på min blogg den senaste tiden men det känns som om det lättar lite att skriva av sig..Detta med psykisk ohälsa är ju verkligen tabu..Jag undrar varför många inte pratar om det. Det beror ju på något att kroppen reagerar som den gör det är inget att skämmas över.Jag har aldrig haft några problem tidigare det är inte jag själv som gör mig sjuk  och vet ju knappt hur det känns att må dåligt. Men jag vill prata om det..Detta bottnar i arbetsplatsen och har kommit den senaste tiden. Hemma och på fritiden kan jag inte ha det bättre men nu kan jag inte koppla av hemma heller..Det är inget jag ordagrant kan förklara. Jag vill inte och ska inte behöva lämna mitt jobb för att JAG mår dåligt, då jag anser att problemen ska lösas inte bara sopas under mattan. Problemen ska tas om hand och de ska flytta..Hade jag kunnat lösa det själv hade jag gjort det..Detta tar så mycket av min energi om jag ändå bara kunde ta och släppa det när jag kommer hem, men det går inte..Fan vad jag gnäller..Det bästa vore att man kunde hitta något annat så kan skiten ligga kvar mögla o slå rot som det redan har gjort..

 

Tänkte dagen till ära göra något jag aldrig gjort tidigare till middag..Kycklingköttbullar i indisk sås..