Jag var på väg till Alaska, min vän Kurt Cornhead (se bild)  hade blivit ombedd av översta prästskapet i Alaska att ta ledigt, han skulle tänka över sina synder då han i smyg hade utnyttjat  kortspel, dans och alkohol. Prästskapet hade en önskan att han skulle finna frälsning och försoning.

Klockan 8 en onsdag morgon var jag framme där stod han med välrakad mustasch och ansade ögonbryn. Det var nu vi tillsammans skulle erövra världen, i sökandet efter min vän Kurts frälsning i från frestelser

© Jessica

Innan vi går in på hur alltid började så vet jag inte hur denna historia kommer att tolkas. Jag vet bara att jag måste få ut den så länge jag lever. Denna historia är helt sanningsenlig, efter research från dagböcker som av en slump hittades på min gammelmormorsmormors vind. Jag kunde då inte låta bli att göra en analys av världsklass. Den sanningen jag kom på spåren skulle ge oss en inblick från väsen vi inte hade en aning om. En stam som innan apornas begynnelse hade härskat på vår jord, låt min berättelse börja....

Donkey:

En avbild av omarafolkets hövding. Han sysselsatte sig med att knyppla små rosa moccasiner. Jakt var en del av vardagen liksom även fiske för att försörja sin familj.

Om man ska tro vad som står skrivet i Stjärnorna, var han en ledare för ett stort och händigt folk inom stammen som härstammade från yttre rymden. Han kunde allt om planeter, galaxer, kometer och svarta hål.

Donkey har tillsammans med

Orfea:

Orfea en vacker varelse inte av denna värld

en avkomma som kom till genom ett experiment bland amöborna i floden Kavada. Hans namn var Parasit eftersom han genom en slump blev till genom ett tumgnugg i förorenat vatten

.

Parasit, en avkomma från Amöborna

Deras liv bestod av att utforska mänskligheten här på jorden, då dom redan på den tiden visste om ett fullt fungerande liv i yttre rymden. Senare mörklade NASA månlandningen 1969 och vägrade göra avslöjande om det liv och individer de mött vid sin landning. (Se hemligstämplat fotsteg)

ISS som fanns redan på Donkey och hans stams tid finns inte med i nuvarande rapporter från rymdstyrelsen. Enligt dagböckerna var Donkeys avlägsna farbror ledare på forskningsstationen ISS. Där de på den tiden inte omgavs av satelliter men tyngdlösheten var ett faktum. Så enlig säker källa får vi nu anse oss fått bevisat att ett liv i yttre rymden inte är en myt, dom finns..dom finns där ute....

© Jessica

Här skulle jag finna mitt paradis för stjärtlappsåkning

Jag satt på Naturhistoriska Riksmuseét och funderade över Sveriges ekonomiska tillväxt och hur jag skulle få ett extra tillskott i kassan. Jag tänkte på min legendariska morfar (även kallad stjärtlappskungen) som en gång i tiden var en jäkel på hundspann och skotersafari och sen ska vi inte tala om stjärtlappsåkning. Det är efter honom jag fått min kärlek till att åka stjärtlapp. Jag minns hans berättelser om när bastuklubben åkte nakna i nordens brantaste pister och dom hade hög röjfaktor på Afterskin som sanna skid och stjärtlappsentusiaster dom var. Han visade foton på vad dom kallade för "kul nästan till jul" där dom halvnakna rullade runt i snöflingornas glans!




En naken kortklippt morfar i brant backe

Jag skulle gå i min morfars fotspår och ordna guidade turer för stjärtlappsåkning i Sälen. Jag skulle också ha det stora ansvaret för kaffeautomaten vid skidliften. Jag ansåg det vara en ära och kände mig kvalificerad för detta jobb.

I ansökan skrev jag att jag var en rutinerad "kiktittare" och hade bra koll på vad grannen gjorde mellan 8 och 5. Mina datakunskaper är dålig men jag kan surfa på nätet samtidigt som jag kan föra en mejlkonversation. Är ytterst sällan negativt inställd och trivs i sociala miljöer, gillar när vintersolens strålar sprider harmoni i backen. Jag kan även tänka mig en tjänst som lekledare. Är en jäkel på igloo byggen och snölyktor, jag vann första priset i snögubbs VM förra året. (En bra merit tycker jag) Jag åkte bräda en gång och hamnade mellan trädgrenarna som var skärmflygsklubbens värsta fasa. Jag vill numera endast hålla mig till skärtlapp och pjäxor. Svar till: Utan stjärt i Sälen

Jag fick ett jobb som jag trodde jag skulle trivas med. En man vid namn Magnus Stålstråle (se bild nedan) förbarmade sig över mina ädla konster som skulle få ruljans på Sälens aktiviteter. Jag blev lite fundersam om jag hamnat rätt
eftersom han var fruktansvärt lik en dvärg vid namn Toker.

Jag var säker på att detta skulle bli en vinter att minnas. Minnena av Morfar stjärtlappskungen lever kvar än idag. Han hänger som en ståtlig förebild över brasan på Snöfjärdshotellet i Sälen...

 ¨
© Jessica

Jag slog kullerbyttor av glädje, jag var en världsnyhet på spåren. Jag hade undercover fått reda på att Rocka Billy och Babsan skulle lansera en ny självlysande kondom i latexburk. (se bild nedan) Jag träffade de två på fabriken Lighted Condoms:

Den här är extra tjock och har en lysningstid på 5 timmar säger Rocka Billy. Den har även räddat vårat liv fortsätter han.

Jag och Babsan trängde oss in i en grotta när vi skulle leta efter mina försvunna akvariefiskar. Det var då vi upptäckte en av Sveriges största lämningar för förhistoriska människor. Utan den självlysande latexpåsen hade vi aldrig kommit ut levande och inte gjort ett sånt makabert fynd. Babsan kan inte mer än att hålla med, medans hon svingar lätt på sin boa: Produktionen är i full gång och det ska bli guidade turer i grottan med våra självlysande kondomer. Som under lång tid skulle påminna om händelsen i den mörka grottan.

Din nyhetsankare i etern

© Jessica

Jag hade fått upplysningar om en man som tagit sig in genom Hyltes gränser. En man som sades vara överintelligent på konsten att göra tandproteser, han hade nu kommit på en ansiktsmask som gjort succé. Han brukade lägga håret i vågor och hade likheten av en porös pungråtta indränkt i likör. Han led av överdriven petighet och var ägaren av den första fiolen i en Zigenarorkester.

Vi hade bestämt möte på en avsides udde, dit jag tog mig i en mastad livbåt. Jag hade klätt mig i sjalett och gummilackstövlar för att göra min ankomst så diskret som möjligt. Jag tror jag mest såg ut som en utdöd jättegiraff.

Jag blev välkomnad in i hans enkla boning där han precis höll på att byta glödlampa.

 "Jag tycker det behövs lite elektromagnetisk strålning" sa han. Jag var där för att ta reda på hemligheten bakom hans nya ansiktsmask, som gjort hela världen till ett vackrare folk.

Hur kom det igentligen sig att du började forska i det här med skönhet?

Jo du förstår, jag tyckte alla skulle kunna bli lika vackra som jag och jag ville hjälpa folk på traven. Jag satt här en kväll och blandade ihop lite ingredienser innehållande bla mask, fisklever olja, hjortronsalt och lite delar från ett slakthus i sydamerika. Resten är en hemlighet som nu blivit en världsnyhet enl Fashions Magazine. Efter framställan av min nya ansiktsmask kände jag en oherhörd frid och ett underbart välbefinnande. Jag tyckte mitt ansikte utsöndrade en grym skönhet och jag sökte patent på min uppfinning. Knepet är att salicylsyrans salt gör underverk på trötta porer. Så på den vägen är det.

Jag tackade för mej när han ville bjuda på starkt kryddad korv med vitlök, och ante mig det var kadaver från hans framställan av masken som var hämtat från ett slakthus i sydamerika

Ditt nyhetsankare i etern

© Jessica

Idag denna söndag när solen sken

ringde min vän jonnie han sa:

jag har rakat mina ben.

Nu ska vi till Falkenberg och shoppa,

det är inte så långt och bilen drar inte så mycket soppa.

Jag sa jag var pank, men han sa han kunde vara min bank.

Jag hade inget val mer än att hänga med. Titta sa Jonnie:

min mamma har stickat mig en pläd.

Hmmm föga intressant sa jag,

hur skulle jag med honom stå ut denna dag.

Han var på gott humör,

och till alla bilar vi mötte han gjorde honnör.

Titta Jeppi han säger, vilken underbar dag.

Tänk om alla kunde vara lika snygga som jag.

Jag grymtade lite och sneglade ut,

jag tycker det mest ser ut, som om du behöver ett skjut

Han hör bara det han vill höra.

Han höll stadigt i ratten och tänkte bara på att köra

Vi passerade på vägen en låda med sand han sa:

jag ska sno sand till min egna strand,

sen ska jag gräva guld som i Alaska

Nu måste jag min cigg aska.

I affären han sa kolla vilken mupp,

det var då han kraschade en påska  tupp

Vilken olycka att detta hände,

det var då Jeppi på klacken vände

Jonnie han sa: Jeppi varför har du så brått

där skulle ju porslins tuppen aldrig stått.

Det var ju inte mitt fel så skit i den,

nu ska vi snart åka hem

Nu skulle han bara hitta den speciella aromaten,

ja den måste han ha till maten.

Han kunde ingen hitta och han ställde till en scen,

aromat måste man ha till hemma kokta revben.

Shoppingen närmade sig mot sitt slut,

nu var man faktiskt riktigt slut.

Han sa: jag har köpt mig ett hus bredvid 90 skylten,

det är här jag ska koka lingonsylten.

Titta jag passar perfekt i en stuga,

så denna får nu duga.

Nu var vi äntligen hemma, vad han gjorde sen

det är en annan femma

Jag hade tagit tjänsteledig med oavkortad lön från en halvallvarlig opera där jag blandade häxdrycker av naturens resurser. Jag hade hört att Bert karlsson var mig i hasorna. Han hade sökt mig med ljus och lykta sedan jag lagt en förbannelse som gjort att han blivit beroende fettisdagsbullar och sött Bordeauxvin.

Jag hade dragit mig undan operan till fattigkvarteren. Jag var trött på att sjunga om pungråttor och utdöda jättegiraffer och magiska formler. Jag hade planerat min flykt från Bert karlsson riktigt noga, jag skulle till Madagaskar där jag hade en vän som hade en stor risodling, han ville jag skulle komma dit och ha ett seminarium för tullverket. Jag fick åka med en Zigensk trombon orkester som var änna jäklar meditation. Som i ett töcken ser jag Bert i svarta gummilackstövlar tillsammans med Sven-Ingvars ur en bit av baletten svansjön, det var som en hemsk mardröm. Jag vaknade till av ett ryck, vi var framme i Madagaskar. Jag levde livets glada dagar med mina vänner på risodlingen tills en dag jag ser i tidningen ( som farit långväga från sverige) Bert karlsson, han var nu medlem i dansakademin och stoltserade med sin hållning, vighet och styrka. han hade en självskriven plats i den klassiska baletten Svansjön. Han berättade om sina pojkdrömmar att en dag få dansa med söta ballerinor på stora världsberömda scener, Han stod där i sin tyllkostym och man såg att fettisdagsbullar och sött Bordeauxvin hade gjort susen.

Fredag 21 april

Kära dagbok

Jag har varit ute så mycket nu så det gapar tomt i plånboken, nudlarna jag kokade förra veckan har klibbat ihop och räckte inte tills idag. Jag tar ett glas vatten, det får räcka. Har även märkt att manchesterkjolen sitter tight precis över naveln. Jag har undrat varför jag har haft en massa ludd där i. En fastevecka skulle inte skada..tro mig. Jag ska ut ikväll ska prova en ny teknik hade jag tänkt.

Lördag 22 april

Kära dagbok

Bevare mig väl, jag har skallebank idag och skavsår på min högra tå. Det var karaoke kväll igår. Jag körde lite Fred Astair och steppade bättre än Ingela Jonsson, du vet hon på ABFs steppkurs för dom med dålig motorik och annorlunda kroppsuppfattning.

Jag kände att jag ägde stället. Jag drog låt efter låt, då det tillslut kom en stilig vakt och drog i mig. Jag frågade om han testat 69:an någon gång ( Det var en stepp snurr i slowmotion) Han var nog könsmogen och alldeles röd i ansiktet. Jag tror att han skämdes och att han ville säga något fint till mig. Men det fick jag aldrig reda på för det kom en annan vakt. Han drog mig i armen sa att jag skulle hålla mig därifrån och att jag skulle sluta doppa håret i olja.

Det kom en taxi, jag blev inknuffad av en man som sa att alla fraktkostnader var betalda och att han ingick i priset. det var en riktigt snygg man ( se bild nedan) och jag blev häpen över hans snabba agerande, hade jag äntligen fått ragg?

Jag tyckte det var lite konstigt när han ville hjälpa mig med att fixa elementet och inte ha lite rajtan tajtan. Sedan ville han direkt falla i djup sömn. Det var på morgonen jag fick reda på att han var homosexuell och bara behövde sängplats över natten, han hade missat bussen till Västerås.

Jag trodde jag skulle göra ett starkt intryck, men det funkade inte med steppen heller!

Jag ska ut ikväll igen

Söndag 23 april

Kära dagbok

Kvällen började bra, eftersom jag tror att sanningen ligger i vinet drack jag två liter. Jag satte mig hos en man som såg intelligent ut. Men det enda han kunde prata om var vegetabiliska färgämen och var inte alls intresserad av något annat. Jag blinkade lite förföriskt med mitt högra öga, han frågade då om jag hade problem med tårkanalen. Det slutade med att jag satte mig igemte Pekka i det enskilda hörnet och pratade om kasus i finskan. Han pratade svenska med finsk brytning, det var konstigt tyckte jag.

Jag var trött och hungrig när jag kom hem, jag värmde fiskbullar

Onsdag 26 april

Kära dagbok

Det är dagen efter löning, jag är jätte glad idag. Jag var inne på Sibyllan och tog mig två korvar med bostongurka. Jag frågade om bostongurkan verkligen kom från Boston, annars ville jag inte ha. Kvinnan sa att jag var ointelligent och hänvisade mig till bibliotekets nationalencyklopedi. Jag undrar varför!

Fredag 28 april

Kära dagbok

Jag köpte ett läppstift i onsdags det skimrade i lila. Det passade bra till mitt brottarlinne och mina tights. Jag hade bett min kompis Ulla hänga med ut ikväll. Hon tyckte först jag var snygg, men efter ett par glas vin sa hon att jag var motbjudande med tanke på musklerna. Jag tror att hon ljög.

Lördag 29 april

Kära dagbok

Igår var den bästa kvällen på länge. Ulla var en jäkel på Black Jack hon spelade brallorna av Gunnar, han som jobbar på Pressbyrån nere på Torsgatan. Han hade en liten en och blev utslängd och hänvisad till nudiststället på andra sidan stan. Det var länge sedan jag skrattade så, han är rolig Gunnar. Oturligt nog blev Ulla haffad av polisen när hon skulle sjunga kampsång på torget om kortare förspel. Jag hoppas hon sov gott i den madrasserade cellen...

Inget ragg igår heller så på söndag vilar jag!

Vi skrivs kära dagbok

© Jessica

Onsdagen den 5 april

Hej kära dagbok

Jag hittade dig av hasten i närliggande Åhlens butik, det kändes som att du ropade på mig. Efter att jag hade prutat ner dig till 29 kr var jag glad och köpte med mig en penna som jag såg i allt för 10 kr lådan.

Torsdag 6 april

Kära dagbok

Jag har funderat på att börja mitt nya liv. I morse gjorde jag inte alls som vanligt. Jag ringde och sa upp min tjänst på ABF där jag så länge hade varit cirkelledare i kopparmyntsputsning. Jag tog en sväng på stan för att köpa nåt riktigt snyggt till kvällen.

Jag antar att mitt Helly Hansen underställ inte skulle passa så bra. Jag som annars tycker det är så tight och snyggt. Jag sprang omkring i mina Helly Hansen Burgdorf socks i mina underkläder och övade till mina dance moves jag skulle utföra i morgon kväll, till Lena Philipsson "Dansa i Neon" (Det är en riktig hit) Hittade iaf ett par snygga hängslen på Behroz Wardrobe

Fredag 7 april

Kära dagbok

Idag ska jag börja mitt nya raggarliv, jag vet inte hur man gör men man får nog gå på känslan och se ut väl valda offer. Jag är nu uppsnoffsad och fin och har en en sup i varje ben dÄRFör SKriver JAG sÅ KoNStigT, DeT SNUrrAR på NÅT konStiGT SÄtt.

Lördag 8 april

Kära dagbok

Jag hade nog kul igår, jag blev bjuden på en kinesisk apelsin av en man som kallade mig för baby och var från Afrika. Efter det var jag queen of the dancefloor. Han frågade sen om jag hade mus av den våta varan, jag fattade inte vad han menade blev rädd och sprang sedan hem. Det var då jag snubblade över 100 kg Mårten. Han var nyss hemkommen från Rom och undrade om jag kunde klämma in han i min kalender. Jag sa att 100 kg var 60 kg för mycket. Han blev aggressiv och hötte med nävarna, jag sa att jag var medlem av en hemlig förbrytarorganisation på Sicilien. Han skulle gå hem och lära sig om konsten att förlänga livet.

Inga bra ragg igår ska ut ikväll igen.

Söndag 9 april

Kära dagbok

Jag träffade en kille igår som hade abnormt stora fingrar och en sjukligt förstorad tunga, vi pratade om livet i allmänhet och han sa han var bra på att baka småkakor av mandelmassa. När han senare frågade mig om jag ville känna på hans bröstmuskler blev jag skraj och fasade för att han skulle sno min bh eftersom det såg ut som om han behövde den bättre än jag. Jag gick vidare och hamnade sedan på en lustig bar med konstiga människor i vita mamelucker. Dom dansade en sällskapsdans som såg ganska rolig ut, jag ville vara med, men jag blev haffad av vakten som sa att jag inte var en av slavarna. Jag blev utslängd och vakten sa att jag såg ut som en luden jätteelefant från istiden, jag undrar varför? Hoppas på bättre tur nästa helg. Jag har nu fått merkänsla av utelivet.

Fredag 14 april

Kära dagbok

Var hos tandläkaren idag, han sa att jag hade ett käkparti som hos vissa insekter. Jag är förväntansfull inför kvällen...

Lördag 15 april

Kära dagbok

Jag är lite sliten idag, det blev ganska sent och jag träffade många intressanta personer. En atletisk man som var ägare av en sumpskog och odlade egna svampar. Han gjorde roliga konstgrepp på mig, bara med att beröra händerna. Jag var mäkta imponerad. Honom hade jag kunnat tänka mig att ragga på. Men han gick som om han hade en käpp med blyklump i ändan. Jag ångrade min sista tanke och gick vidare. Jag drack många drinkar som var gjorda på Pampas havre. Det var lagom gung i båda benen och jag fnittrade i en evighet. Tills jag mötte en man som såg ut som en tropisk stork, han sa att han hette Mikael och ville bjuda hem mig på hångel. Isåfall skulle jag få smaka på hans hemodlade bermudaägg och klappa hans Italienska Vallhund. Sen kom Anders, han ägde en egen liten småbåtshamn och spelade xylofon. Han kunde spela ståendes på händerna också sa han..Jag tror att han ljög.

Inget ragg igår heller, vad gör jag för fel? Ska ut ikväll igen!

Söndag 16 april

Kära dagbok

Lördagens utegång var föga intressant. Jag satt och inspekterade en ensam man med krullad mustash som satt och förde anteckningar vid baren. Jag frågade vad han sysslade med, om han kanske kom från någon singelsite och ville skaffa medlemmar. Då kunde jag ställa upp på en intervjuv. Han sa att så var inte fallet. Han var utsänd av pilsksläktet Det var en kristen släkt från 300-talet) som ägde ett stort och elegant sällskapsrum. Dit ville han han få lättklädda damer som visste hur man förde sig förföriskt i endast ett höftplagg. Han tyckte inte jag var vidare intressant. Han kallade mig för puckeloxe, och försökte dra bort en bit av min kalufs som han sen ville använda vid deras ritualer i sällskapsrummet.

Jag börjar nu att undra om raggandet inte är någonting för mig.

Tisdag 18 april

Kära dagbok

Jag har nu fått anställning att sortera spanska och portugisiska jordgubbar, jag tror jag är gjord för detta jag är riktigt flink i fingrarna. Jag har också börjat en simkurs. Den gick inte så bra jag sjönk till botten.

Jag har nu fått skrivkramp och en blåsa på pekfingret så jag återkommer

© Jessica

Jag hade hört att Leonardo Di caprio var på flykt undan skvallerpressen och jag hade fått upp ett hett spår på den gamle filmstjärnan. Han hade synts till uppe på Lindekullen och jag smög mej omkring bland de gamla husen när jag plötsligt tog ett
jättehopp och tog han på bar gärning.

HEELP!! Skriker Leonardo och torkar sig om munnen, det syntes att han hade suttit där inne i det övergivna huset och ätit Småländsk ostkaka..

© Jessica

Det var sommar,gräset var grönt ugglorna hoade i mossen å daggen låg vit på taken, är det nu tomten ska vara vaken? Öhhhh grymtade tomtefar med skägget klämt mellan madrassen och huvudkudden... Med rödmosiga kinder utbrister han.. "varde Julstämmning" Han kikade ut genom det lilla fönstret på övervåningen i tomtepalatset..och till sin fasa faller han pladask i sängen igen när han ser att det vita snötäcket lös med sin frånvaro och istället möttes hans syn av ett varmt tempererat klimat..Nordpolen som ligger på 90 grader nordlig bredd som ständigt är istäckt, hade nu blommat upp till en grön oas... Han reste sig nu upp igen och satte sig på stolen framför fönstret som brände röva riktigt ordentligt eftersom den är tempererad för att passa ett annat klimat. Han sträcker sig efter brevet med rött sigill han ser på sitt enorma skrivbord:

Käre tomtefar,

Du vaknat till ett bättre väder har

Renarna dina glufsar gräs,

på släden är det riktig fräs.

Nissarna ligger på playan och tar ett dopp i böljan den blå,

tar sen gärna en sup eller två

Nu idag ska vi ha ett riktigt kalas och fylla alla glas.

Skita i paket och stressa ner,

av sommaren vill jag och Nissarna ha mer.

Midsommar är att ha krans i håret,

vi skiter i julen som är den kallaste tiden på året

Stången vi har klätt med blomster och löv,

renen Nicolas har skadat en klöv.

Han måste vila denna fina dag

och du måste ta ditt årliga bad.

Nu är det snart dax för sill och nubbe,

lägg på ett kål din gamle gubbe

/Tomtemor

© Jessica

Finnes:

Ensamstående tre barnsmamma, som jobbar som tjuv om natten.  Mockar skit i grannens trädgård om dagen. Självförsörjande med andra ord. Äter gör jag en gång i veckan, då det mest blir havregryns gröt av havren jag själv odlade i balkonglådan i fjol (så jag är billig i drift). Jag har räknat ut att det det räcker året ut. Mjölk blir det inte mycket av eftersom geten Elvira är sur och tvär klockan fem på morgonen, när jag kommer hem från rövastråt!  På fritiden föder jag upp maskar i  tetraförpackningar. (jag ska få till ett par riktiga bjässar till fiske VM i Årjäng) Jag odlar maskrosor i fina handmålade krukor också. Jag brukar torka  maskrosbladen med en matsked oboy och en gnutta vitlökstobak å säljer självrullande roliga cigg som man blir galet vimsig av (Det är min egna uppfinning) Några vänner har jag inte, så du kanske kan dela med dig av dina? För i så fall är du hjärtligt välkommen att följa med mig på kyrkans kafferep varje söndag å bli en del av gemenskapen. Jag har förresten lärt mig spela "hard rock halleluja" på pianot i församlingshemmet, så ja får spela pausmusik under kaffetåren. Nej nu vill jag sitta här och vänta på svar..

Mitt nästa uppdrag var att ge mig av till en större lustjakt i Indiska oceanen. Med mig skulle jag ha en snabbskrivande stenograf, naturfotografen Rutger Jönåker och 7 duktiga dykare som hade bra meriter. De hade dykt bland abborrar och sjunkna vrak i dammar och sjöar vintertid. Jag var lite nervös för jag hade hört lite historier om demoner i Indiska mytologin.

När jag fick se den ena dykaren som hade luffarprickar och ett par bevingade sandaler, hoppades jag bara på tur att komma hem levande, för vi skulle söka efter den mytomspunna polarmusslan. Jag led fortfarande av jetlag sedan jag kom hem från Peking, där vi hade anordnat maraton med för liten gympa sko på kinesiska muren. Där vara hela terrakottaarmén med å hejjade fram sina favoriter. Sen träffades vi och hade BBQ och lyssnade på skrönor om Da Vinci Koden i facklorns sken! (Jobbet som frilansare hade gett mig många ideér och jag hade många spännande uppdrag framför mig.) Båten var sagolik, vi började med en spansk sherry och fick förberedande massage med citrondoftande granolja inför dykningen morgonen där på.

Vattnet var kristallklart med ca 40 meters siktdjup och fiske beståndet o korallerna var enorma. Jag var glad jag hade gått en snorkel kurs. Jag fick instuktioner av en avlägsen släkting för 8 år sedan. Så det var så mitt intresse för dykning väcktes. Jag köpte mig en snorkel, ett cyklop och ett par simfötter. Jag hoppade i från bryggan nånstans i småländska landsbygden och försökte använda höfterna och sträcka ut benen i en pendellik rörelse. Det var lättare sagt än gjort kan jag säga. Men skam den som ger sig, efter tre somrar var jag en jäkel på snorkling. (Jag glömde att tömma snorklen en gång och hade sedan hicka i tre dagar)

Nog om detta jag gick senare en advanced course i Mauritius, det var där jag simmade öga mot öga med en jättelik vit haj, men det är en annan historia....

Jag hade skaffat mig en ohyggligt dyr våtdräkt som skulle skydda mot både maneter och vissa sylvassa fiskar.Vi snorklade länge och väl och försökte hitta den mytomspunna polarmusslan. Men att leta efter den, var som att leta efter en nål i en höstack kan man säga. Då det fanns snäckor till förbannelse där nere i det stora havsdjupet. Rutger Jönåker fastnade med snorklen i en jätte bläckfisk med 10 armar och enorma sugproppar. Då han skulle kolla sin dykarklocka ( han kunde ju inte missa veckans "ring så spelar vi") Vi fann han sedan med sin mp3 sittandes i lugnan ro i korallrevet.

Det är bättre att dyka med haj än att röka braj!

Din nyhetsankare i etern

© Jessica

Jag hör nån på jobbet som skriker för full hals. Följer ljudet som leder till bandmaskinen..Vad gör du Christer säger jag? Han hoppar runt som om han vore en del av en australisk strutsart i tomte luvan.. Jag leker ökenräv ser du väl, (Jag undrar om han lider av en sjukdom som framkallar ovana rörelser) Jag har sagt upp mig och har fått anställning på ett korksnideri på andra sidan ekvatorn. Jag måste vara vara där innan vintersolståndet. Jag ska få lift med en grönländsk fiskebåt. Jaha säger jag, hur fick du dom att ta dig dit då? Jo Säger Christer, Jag sa att jag kunde konsten att teckna kartor, men egenligen det enda jag kan är att väva orientaliska mattor. Sen är jag en hejjare i isländsk brottning också.

Jag tror att detta är det ounvikliga ödet. Jag ska när jag kommer fram söka efter en av dom nio sång gudinnorna. Vi kommer leva som två säcknjutare i sovsäcken jag hade i scouterna på yngre dar! Hmm ja det lät ju muntert sa jag...Jag tar med mig min fjärrskrivmaskin, så jag kan hålla kontakten med omvärlden. Jag ska också försöka sända livstecken per televison. Med ett dramatiskt halv varv började han sjunga upp till skönsång:

Melodi: (Jag trivs bäst i öppna landskap)

"Jag trivs bäst när jag är fattig, vid ekvatorn vill jag bo, Jag ska skita i att jobba nu, sen tar jag fram min fickpistol. För att jaga är det enkla, då kan jag leva som jag vill. Jag är trött att banda pallar nu så.. jävla trött..jag vill stå still...."

Kan du banda mig och sen skicka med mej med närmsta omkringresande teatersällskap? Sen ska jag bjuda hela grönländska fiskeligan på sjögurka. (Jag hoppades verkligen den grönländska fiskebåten hade lastutrymme.) Det var en galning lös på företaget, han gjorde sig klar jag stängde locket..Neeej vänta skrek Christer, jag glömde ju min papegoja med nacktofs. Som i ett nafs var han nere i pallen igen å nu var han gone foräääver...

Målet är ingenting. Vägen är allt.

© Jessica

Jag vaknade upp efter en kortvarig feber i min lilla eremitboning. Jag hade fått ett jobb som frilansare på ett en av Sveriges största nyhetstidningar. Jag hade nyss kommit hem från Afrika där jag hade sökt efter en sällsynt babian art. Med mig hade jag inektskännaren Enok som under vår tid i Afrika hade upptäckt en mycket orginell mikroskopisk svamp.

Under vår tid fick vi en gemenskap med pygmefolket i Zaire som tillverkade ryska snabelskor och var ena jäklar på harsadspel med kort. Vi gick på otroliga upptäcksfärder som kändes som ett komiskt mellanspel i den dystra vardagen. Enok kom ivägen för en vildoxe med fettpuckel. Han fick då ett inåtböjt ögonlock och sjukskrev sig en vecka och ägnade sig åt buktaleri hos stammens hövdig Gabarao, som också lärde honom trollformer av meningslösa ord. I gengäld lärde Enok stammens hövding att bränna eget äppelbrännvin, samtidigt som han berättade allt om det amerikanska ödlesläktet.

Gabarao hade 49 systrar som hade blivit dömda till att evigt ösa vatten, eftersom dom inte hade hittat sig några män. Då det var ont om män i den lilla byn och dom var många till antalet så berättade Gabarao, att det en gång kom förbi en karavan av spritsmugglare som han ville gifta bort sina systrar till. Dom utgav sig för att vara skräddare till romerska soldatstövlar, och ville sälja självregistrerade barometrar. Men egentligen var dom ute efter guld och elfenen. Men han hade fortfarande hopp om att hans systrar skulle få ett slutgiltigt ordnat förhållande!

Vi var nu klara med vårat repotage och tackade för gästfriheten. Som avskedsgåva gav vi Gabarao påvens röda sammetshuva som vi fick vid vårt besök i Vatikanstaten...

Din nyhetsankare i etern

© Jessica

.....Danssteg om man som jag lider av danssjukan sa min vän  Cecilia, när hon dansade in genom min dörr i en ringdans av intakta steg. Jag fick en prydnadsbuske med väldoft, som hon tyckte skulle passa in i mitt hem med engelsk stil. Vi möttes på ett Japanskt snabbtåg mellan Tokyo och Osaka. Det var på den tiden jag jobbade med OTS = Ostindiska Tonsvalans Säkerhet.

Jag tänkte tillbaka på då hon var i fångenskap av en kvällssekt i USA som paralellkopplade grenledningar och odlade finskuren piptobak. Där fanns massa konstiga snubbar och jag var tvungen att få henne där ifrån. Jag tog mig till det stora landet och skaffade mig en takburen automobil med minst fyra platser. Jag fick tvångsskaffa tre modiga sjömän på vägen, som alla föll som en fura, när jag spelade en populär dagsaktuell melodi på min japanska långflöjt av bambu.

Vi hittade Cecilia sittandes i hög strutliknande hatt ritandes fyrkanter i kvadrater. Omringad av sektens söner och avkomlingar som ritade sjuhörningar.

I ena hörnet satt den "vise" (även kallad Mackfir) som hade planer på att sprida sina manliga könsceller och ville ha Cecilia som sin 12:e hustru. Han hade en sjukligt förstorad tunga och en fördärvbringande blick. Jag sa att jag hade adelstitel som gruvmätare i Sverige. Jag såg att han spände sin tuggmuskel. Men efter jag hade erbjudit honom majsstärkelse och fin Egyptisk bomull, gav han upp hoppet om att dela arvsmassa med Cecilia. Jag fick henne tillbaka välbehållen men hon led ett bra tag av seperatism. Men i sin sinnevilla har hon börjat på sin helgonbiografi och leder också en grupp i polsk dans...

Slutet gott... allting gott!

© Jessica

Jennie tar Hollywood med storm, den okända kvinnan från ett litet bruksamhälle kallat Hyltebruk i Halland, har båda fötterna stadigt på marken på en av Hollywoods förnämaste platser.Nu ska hon spela mot ingen mindre än Arnold Schwarzenegger i den nya storfilmen " Kom nu så tar vi dom innan dom smiter "

Jennie grät av glädje när vi träffade henne för en intervjuv i  parken bakom inspelningsplatsen för den mest spännande scenen av dom alla. Jennie ska spela gitarr bakom ryggen på Arnold, då han sen tar gitarren med våld och steker ägg på den.J o det är sant, hon är fruktansvärt  nervös inför scenen. " Titta säger hon..jag skakar"

Inspelningen började för en vecka sedan, då Jennie kom med ett privatplan från Halmstad flygplats.

Jennie kommer med stor framgång sätta Hyltebruk på kartan, hon har redan bjudit hem Arnold till sin enkla boning. Där de tu ska dricka ett glas obooy i all enkelhet vartefter en tur i Centrum.

© Jessica